Tjurruset avklarat.

Jag kom i mål, lerig från topp till tå. Det var hur kul som helst.
Jag startade med de snabbaste längst fram och det var roligt, jag behövde inte springa om så mycket. Jag märkte att jag var snabbare i träsken och backar men så fort det blev plant och man bara skulle ”springa på” blev jag omsprungen.

Tävlingsmänniska som jag är körde jag mig helt slut och spurtade trots syra och blodsmak sista biten in i mål.

Det togs inga bilder då vi lämnade ifrån oss telefonerna och den här bilden är ända beviset (leran i ansiktet som jag trodde att jag hade lyckats torka bort.)

Jag var där och sprang med min mamma, bra kört av henne!