Idag frågade en avlägsen vän som alltid sitter tryggt i mitt hjärta; “får jag fråga hur illa det är?”
Det fick mig att tänka, finns det något som kan frågas som är fel eller för mycket? Mitt svar är nej. Ni får fråga, ni får undra, ni får prata. För, vore det inte konstigt om vi inte pratade om en av de mest centrala delarna av mitt liv just nu? Vad är det för vänskap? Vad är det ens för bekantskap?

Hur ska vi kunna vara vänner om du inte frågar och jag inte pratar? Jag tror inte att det kan gå.

Igår och idag var pappa på sjukhuset för tester och samtal och på fredag ska läkarteamet träffas. Läkaren verkade bra och bäst av allt, hen försäkrade pappa om att Huddinge tametusan är bäst I världen på det här. Jag tror på det.

Jag försökte få det hela förklarat för mig men det är svårt, jag förstår inte alls. Jag tänker mig att nu har pappa cancer ett tag och sen ska det vara borta. Cancer verkar vara en lång process. En lång sjukdom som finns under lång tid. Läkarna sa att cancern hade varit där I flera år. Det är sjukt.

Helst vill jag möta hela läkarteamet för att förstå den kommande processen. Det ska jag göra.

Och annars då? Förutom cancer?
Idag paddlade jag fina 500ingar I linne och shorts klockan 8 på morgonen. Med mig hade jag 2 till damseniorer. Igår körde jag 200ingar och 100ingar tillsammans med 11 andra kanotister. Ja ni hörde rätt. Jag hade 11 träningskompisar igår.
Tiden går vare sig jag vill eller inte. Det är skönt. Det är också skönt att vara här där allt är på distans ett tag.


DCIM100GOPRO

Min kära mamma kom på besök under en dag

 

Share →

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

%d bloggare gillar detta: